…i klimatfrågan, innan man började med alla vittomfattande och långtgående investeringar i inte minst politisk åsiktsprestige i fråga om den enda rätta vägen som vårt samhälles utveckling måste ta för att vi skall överleva.
Jag vill därför peka på en websida, “Climate Debate Daily”, som låter läsaren ta del av BÅDA sidor i den mer än lovligt onyanserade svenska PK-propagandan i gammelmedia om den teori som påstår att människan orsakar katastrofal global uppvärmning genom diverse fossil förbränning.
Vi kan gissa att åtminstone hälften av denna websida är oerhört besvärande för den PK-orienterade delen av maktsamhället och deras sanningssvarvare. De vill inte ha en konstruktiv och nyanserad debatt innan de vidtar sina åtgärder och omställningar, sånt är inte nödvändigt när man har Makt och samtidigt inser vilken enorm kassako det är för alla stater och regeringar att prångla ut dåligt samvete över sina medborgare.
Han har läst en ledare i Nerikes Allehanda där ledarskribenten inte förnekar sin socialistanstrukna syn på samhället (i en liberal blaska) och dess viktigaste förutsättning; arbete och anställningar.
Ledaren liknar nedskärningar och den övertalighet som därav följer vid mobbning av arbetare.
Erixon anser att den svenska synen på arbetslivets vilkor och arbetsgivarens skyldigheter kan liknas vid ett adoptionsförfarande.
Och så kan vi inte ha det längre på arbetsmarknaden om vi skall kunna brösta oss över några som helst välståndsplaceringar längre mellan världens alla Nanny-Stater och käckt ropa slagord som “Sverige är fantastiskt”. Det är det men i många stycken av helt fel anledningar).
Erixon tycker mycket riktigt att det är beklagansvärt att en liberal ledarsida hemfaller åt socialismens mest destruktiva och samhälleliga avarter:
Istället för att klaga borde vi sträva efter liberalare arbetsrätt så att det blir mycket lättare att både anställa och sparka. Då blir förlust av ett jobb man inte passar för ingen katastrof utan en lättnad. Om anställningar inte ses som livstidsadoptioner för arbetsgivarna kan de lätt ta in nya personer och båda parter kan testa hur man arbetar ihop.
Enklare och bättre än så kan det inte uttryckas. Sätt LO och hela det politiska vänsterkotteriet på en framtidsutbildning på temat Den Minimala Statens Välståndsbygge i en Föränderlig Värld.
På sajten 100 months kan du se tiden vi har kvar att rädda planeten Jorden. Detta är inget skoj, det är ett upprop från människor som anser sig vara seriösa miljövänner.
Om 100 månader påstår dom på fullt allvar att vi passerar “The Tipping Point”. Tiden därefter menar dom att det är för sent med några som helst räddningsaktioner angående miljön och klimatet, alltså de två saker som människans samhällsutveckling anses utgöra ett så enormt hot mot att Jorden kommer att gå under.
De vill helt enkelt bromsa utvecklingen så som vi känner den på en mängd olika samhällsplan (demokrati, öppenhet, frihet, yttrandefrihet, … ).
Allt detta skall givetvis ske i en anda av socialistiskt färgade avvecklingslösningar för samhället och jordens befolkning på vägen mot det nya upplysta agrarsamhället (har du hört den förut?).
Det kan väl aldrig vara så väl att dessa neo-kommunister och misantroper stänger av sina megafoner om 100 månader så vi slipper deras gnäll, va?
Framtiden är inte slut även om man kan tro det i dessa yttersta av dagar och generellt globalt kristänkande.
Energikris till exempel är ju ett lustigt fenomen i en värld av möjligt överlöd. Det vi ändå ser är en möjlig förnuftets seger över ideologiska tanke(miss)fosters samhälleliga recept- och helhetslösningar.
Vad jag vill peka på är att LO och dess ständiga antagonist Näringslivet enats i frågan om Kärnkraften…verkar det som.
Den till synes tidigare principfasta politiska inställningen till kärnkraften från vänsterhåll kastas nu över bord, lyckligtvis. Frågan är vilka eftergifter Näringslivets representanter tvingats eller nedlåtit sig till.
Omsvängningen görs tyvärr av politiska hitte-på-motiveringar (ni vet, klimathot och koldioxidutsläpp och dylikt politiskt skuggspel) för att rättfärdiga och visa handlingskraft. Motiveringar som egentligen ingen annan än dom själva betjänas av.
Kärnkraften behövs bara för att medborgare och industri skall ha tillgång till billig och effektiv energiförsörjning för att kunna bygga sitt och vårt samhälles konkurrenskraft och välstånd ännu större, och då helst så fritt som möjligt från politisk inblandning.
För vidare läsning; Julian Simons“The Ultimate Resource”, en omfattande och djupgående vidräkning med det gängse kristänkandet och de hämskor som ett sånt tänkande lägger över både ekonomisk och teknisk utveckling.
Miljövänner för Kärnkraft reder ut vanliga missuppfattningar angående kärnkraft. Missuppfattningar som har goda förutsättningar för tillväxt och en ypperligt god jordmån ute på den politiska vänsterkanten.
I artikeln “verkliga sanningar om reaktorhaverier” beskriver de skillnaderna mellan det som hände i Harrisburg och den oerhörda katastrofen i Tjernobyl i den numera insomnade avfällingen till statsbildning, Sovjetunionen.
Dick Erixon har en osviklig politiskt analytisk förmåga.
I en artikel från 2006 skriver Erixon träffsäkert om den europeiska gråtvalsen inför USAs och i synnerhet Googles enorma framgångar på alla plan, ekonomiska som utbildningsmässiga.
Quero-projektet, t.ex. får honom att tänka på Sovjetunionen och DDR som sa sig stå för en sundare teknikutveckling än USA.
Europa är en planekonomi utan tillstymmelse till förmåga att ta upp konkurrensen med USA om någonting som har med forskning och utveckling att göra. Europa saknar allt det som krävs: frihet att tänka nytt, frihet att ta risker och att experimentera, liksom incitament och rejäla belöningar för framgång. Ingenting av detta existerar. I Sverige och Europa är det politiska diktat om feminism, jämlika löner och annat dravel som styr forskningen.
Som exempel på citatet ovan hänvisar Erixon till Bo Rothstiens artikel “Vetenskap på ovetenskaplig grund”, där han driver igenom en liknande argumentation om den svenska universitetsvärldens progammatiska ovilja att använda forskning som metod när det gäller förändringsarbetet för den egna verksamheten, refererad i artikeln “Forskning eller intellektuell inavel”, där Bo Rothstein bland annat säger :
Det är nämligen så här: när ledande företrädare för svenska universitet och högskolor skall ta sig an den egna sektorns frågor och problem, då är man programmatiskt ointresserad av forskning. Detta tycks gälla på alla nivåer, från den enskilda institutionen till universitetskanslern själv. Svenska forskare, universitetsrektorer, ledande professorer et consortes anser att när det gäller att analysera den egna verksamhetens problem, då är forskning både ointressant och oanvändbar. Insikten är, det måste medges, rätt besvärande. Man kunde tro att just företrädare för forskarsamhället skulle vara passionerade försvarare för att forskning är användbar för att analysera och åtgärda olika samhällsproblem. Som jag skall visa nedan förhåller det sig på rakt motsatt vis. Svenska forskare tar programmatiskt avstånd från vad statsvetaren Jörgen Hermansson benämnt ”politik på upplysningens grund” när det handlar om den egna verksamheten.
Det är som det är sagt, man upphör aldrig att förvånas över alla kreativa politikers skattefinasierade mogulprojekt i Det Godas Namn och deras politiska marionetter och sanningstillverkare ute i folklagren på olika myndigheter, läroanstalter och institutioner.
Statlig omsorg och välvilja har inte bidragit till någon djupare frigörelse och självständighet, istället tycks det ha låst in kvinnorna något mer än vad som kunde ha varit fallet. Kapitalism är en väsentlig del i att vi alla faktiskt får det bättre och blir mer självständiga, det är på en fri marknad som kvinnor gynnas.
Louise Persson lyfter även fram en av de ledande taiwanesiska kvinnorättsrösterna, Shih Chi-Ching som säger:
… äktenskapet har förvandlats från en fast institution av ekonomisk trygghet i det förflutna till en osäker faktor för kvinnor i det moderna Taiwan.
Det är viktigare att tydliggöra de möjligheter som kapitalismen erbjuder i en ny verklighet istället för att, som Socialistfeministerna, stirra sig blind på och betrakta Kapitalismen som en mekanism för att upprätthålla en “patriarkal struktur”, menar Louise Persson.
Many of us call ourselves “liberals,” And it is true that the word “liberal” once described persons who respected the individual and feared the use of mass compulsions. But the leftists have now corrupted that once-proud term to identify themselves and their program of more government ownership of property and more controls over persons. As a result, those of us who believe in freedom must explain that when we call ourselves liberals, we mean liberals in the uncorrupted classical sense. At best, this is awkward, subject to misunderstanding. Here is a suggestion: Let those of us who love liberty trademark and reserve for our own use the good and honorable word “libertarian.”[13]
—-
- Dean Russell, 1955, i en artikel där han funderar över vad alla dom skall kallas som förespråkar den klassiska liberalismens filosofi om individualism och självansvar
Vi är alla i grunden liberaler. Det är bara så att vi 200 år senare blivit så bekväma och intellektuellt slappa att vi glömt bort att slipa på de argument som en gång såg till att förankra våra idag grundläggande fri- och rättigheter.
Det är som det står skrivet i en artikel i ”The Economist” från 21 december 1996 i översättning av Ia Lind:
För tvåhundra år sedan var det uppenbart att det som förenade liberalerna var viktigare än det som skiljde dem åt eftersom alla liberaler motsatte sig många sidor av överhetssamhället. Alla fördömde religionsförföljelse, envälde och att den politiska makten gick i arv. De liberala värderingarna vann en så överlägsen seger att inga seriösa politiker i väst längre ifrågasätter något så självklart. Men häri ligger också en fara: efter 200 år har liberlismens segrar och landvinningar befrämjat en sorts självgodhet i västerländsk politik, en förtärande intellektuell slapphet
Detta är också en av orsakerna till den vacklande eftergivenhet som sker av västerländska ledare gentemot en del ledare i länder där mänskliga fri- och rättigheter inte anses vara något för deras medborgare. Våra politiker lyssnar artigt, till och med förstående till dessa grumliga argument.
Denna förståelse från politikers sida låter sig endast komma till uttryck på grund av att vi är så självsäkra i vårt eget liberala arv vad gäller rättigheter och friheter. Om friheten inte vore så djupt rotad hos oss i väst skulle politikerna inte kunna vara så förstående och eftergivna. Det skulle då kunna tolkas som att de är för nya inskränkningar av fri- och rättigheterna i hemlandet.
Numera tas dessa bara för givet och därför behöver ingen frukta den typen av anklagelser från opinionen eller oppositionen. Det vi ser idag angående Bodströms och övriga EU-ledares respektlösa förhållande till dessa fri- och rättigheter och de reaktioner och debatter det skapat är i och för sig bevis på att slappheten i alla fall inte är total. Den socialdemagogiska Nannystaten har inte lyckats trycka ner bomull i halsen på alla medborgare ännu.
Det innebär också att den form av förslappande, självgoda attityd som nämndes tidigare inträder hos både politiker och medborgare. Ingen vet längre hur det gick till att skapa det samhälle vi har idag, ingen kan redogöra för argumenten, ingen har några namn eller förebilder, ingen vet hur värderingarna en gång förankrades. Vi invaggar oss i tron att alla segrar är eviga segrar och glömmer därmed bort att argumenten för de civila medborgerliga fri- och rättigheterna är lika giltiga i Asien som i Europa och USA.
Vi är alla liberaler men har glömt bort varför vi är det.
När de klassiska liberalerna prisade egennyttan, var avsikten inte att ställa den i motsats till vare sig altruism eller ädel självuppoffring, utan att anbefalla den framför slentrian och förnuftsvidrighet (som hyckleri i fråga om ras och religion). Egennytta har alltid, implicit, varit lika med upplyst egennytta. [...]
Hos de klassiska liberalerna hade egennyttan dessutom ett viktigt moraliskt inslag, vilket alltid förbigås av moderna anti-liberaler. Att anbefalla egennyttan som ett rättesnöre när det gäller uppförande är att erkänna att ingen individs intressen har företräde framför någon annans. Det som gäller för dig, gäller för alla, ett påstående som i sin tur utgör grundvalen för alla argument för konstitutionalism.
Norway, which now has the highest, or closest to the highest, per capita income on the planet due to its immense oil reserves and relatively small population, has decided to beat up on a number of poorer countries that do not have the luck to sit on a vast pool of oil. Smaller-resourced, poor countries need to find goods and services they can provide to the rest of world so their citizens can also prosper.
Norrmännen och amerikanerna ligger i frontlinjen i bekämpningen av de så kallade skatteparadisen. (Hmmm, ta och fundera en stund på det där ordet).
På Cato Institute har Richard W. Rahn tagit upp denna politiska krigsförklaring till granskning i sin artikel “Global Political Hypocrisy”.
Han menar att västvärldens rika länder (I synnerhet Norge och USA) driver de fattiga länderna mot fattigdomen på grund av sitt hyckleri om det de kallar Skatteparadis.
Han menar att fattiga länder som inte har enorma oljetillgångar, mineraltillgångar och enorma åkerarealer för odling och/eller en befolkning tillräckligt stor för att dra runt stora tillverkningsindustrier är hänvisade till turist- och serviceindustrin till största delen.
Problemet är att turist- och serviceindustrin har sina begränsningar för hur mycket det kan bidra till ett lands långsiktiga välstånd i stort, skriver Rahn, så därför har många av dessa länder utvecklat en ekonomisk tjänste- och serviceindustri (lite ungefär som judarna på medeltiden enbart var hänvisade till ekonomisk verksamhet och när det gick för bra för dom så var inte det heller bra). Nu tänker de flesta på Jersey, Caymanöarna och Bermuda, skriver Rahn, men det är även så att det är en stor och viktig del av inkomsterna för länder som Schweiz, Irland, USA (New York), och England (City of London).
Rahn menar att Norge är särskilt stora hycklare i frågan då de går i spetsen på det moraliska korståget mot denna ekonomiska tjänstesektor.
De har trots sina enorma oljetillgångar fortfarande världens högsta skatter som förhindrar ekonomisk produktivitet och utveckling i landet (titta på Norges utbildningsväsende t.ex., min anm.) och därmed uppmuntrar medborgare och företag att flytta pengarna till andra skattezoner.
Rahn skriver vidare att de norska socialisterna satte sig på “det sluttande planet” när de sa att de bara skall investera i högskatteländer.
Men se då det här, menar Rahn; fattiga länder blir aldrig rika med höga skatter. Många glömmer lätt bort hur alla västvärldens numera socialistdemokratiska länder (till karaktären) blev rika, inte var det genom att först införa höga skatter.
Rahn ställer den besvärande frågan om Norge är beredda att dela med sig av sina enorma oljeinkomster om “skatteparadisen” inför ett högskattesystem? Lite global fördelningspolitik kan väl aldrig sitta fel för socialister?!
För USAs del nämner Rahn den tokiga Sarbanes-Oxley-lagen som sätter helt galna regleringar på handel- och ekonomisk verksamhet. Den kommer att avskräcka framtida investeringar i USA och därmed kommer dollarn att falla och miljontals amerikanska jobb att försvinna.
The problem is that many politicians do not understand (or perhaps do not wish to) how their previous actions caused many of the current problems and how their proposed “solutions” will make things worse. One simple example: The United States has the highest corporate income tax rate in the world (about 40 percent). Thus, other things being equal, if you were to start a business with customers in many countries, would you choose to incorporate in the U.S. or elsewhere? (Note: the average corporate tax rate of the EU countries is now less than 25 percent, and some countries have their corporate tax rate as low as 10 percent.)
…The past years have seen us both shamed and threatened by the implications of the Berkeleyan attitude, from Burma to Rwanda to Darfur. Had we decided to attempt the right thing in those cases (you will notice that I say “attempt” rather than “do,” which cannot be known in advance), we could as glibly have been accused of embarking on “a war of choice.”
But the thing to remember about Iraq is that all or most choices had already been forfeited. We were already deeply involved in the life-and-death struggle of that country, and March 2003 happens to mark the only time that we ever decided to intervene, after a protracted and open public debate, on the right side and for the right reasons. This must, and still does, count for something.
En av projektledarna på Skatteverket, Pia Bergman, visar verkligen framfötterna i sitt uttalande till SvD:s utsände när hon säger:
– Politikerna säger att de köper våra idéer. Men de gör inget, det är bara snack. Ge oss uppdrag så skriver vi ett lagförslag så det blir lite action.
Uppdraget Skatteverket har är det ordspråksmässiga lillfingret vi gett dom via lagen men som den rastlösa myndigheten inte nöjer sig med. Den vill ha mer, helst hela handen. De har kommit på något och nu måste alla klutar sättas in för att knyta ihop säcken. [Tänk om det gick att tjäna pengar på samma vis som Skatteverket gör!]
Det är viktigt att vara vaksam på signalerna från Staten och dess ställföreträdande representanter myndigheterna när de börjar visa ambitioner på mer maktutrymme.
Det är därför intressant när Dick Erixon mycket riktigt säger:
- i en demokrati tillämpar man lagstiftning som ska garantera rättssäkerheten för medborgarna. Bara i en diktatur har statens myndigheter oinskränkt makt att utsätta medborgarna för vilka förhörs- och granskningsmetoder som helst. [...] Det finns andra fullt legitima ambitioner att väga in. Exempelvis att skapa ett gott entreprenörsskap genom ett enklare skattesystem. Det är därför som inte myndighet stiftar lagar enligt svensk grundlag.
Vi hoppas att Pia Bergman kunde vara lika ambitiös när hon läser (inte) Sveriges Grundlag angående myndigheternas roll i vårt lilla UndantagsRike här uppe i den Kalla Nord.
Så jag vill bara ha sagt att Bevare Oss Alla För Ambitiösa Byråkrater i Det Allmänna Godas Tjänst.
If the ice were melting, then the ice cover would be retracting, not expanding and breaking off. The fact that ice is being pushed into the sea means that there is pressure behind the ice, usually from precipitation [snow], piling up and forcing the ice out, where it eventually breaks off into the sea. The same thing happens when a glacier expands: a build up of ice pressure pushes the glacier out.
This is indicative of cooling, not warming.
—-
- Citatet ovan beskriver en aspekt av verkligheten som vi skulle känna den om inte vetenskapen och de fysikaliska lagarna politiserades av maktapologeter, självgoda särintressen och diverse andra politiska opportunister.
Citatet är från “Smokey”, kommentar nr:11 till inlägget “Polar Ice Check - It’s Still A Lot Of Ice Up There”, på bloggen Watts Up With That, och det träffar helt rätt när det gäller vänstermedias roll att manipulera genom att inte berätta sanningen och/eller att undanhålla viktiga delar av den.
Denna enkla kunskap om hur glaciäris och polaris beter sig hoppas miljö- och klimatalamisterna och deras politiker i västvärldens alla parlament att DU, medborgare, inte förstår någonting om. Du blir nämligen lättare att manipulera och påverka då.
Per Welander på bloggen Moderna Myter har intressanta funderingar kring detta i sin artikel “Spekulationer om politikernas dolda klimatagenda”. Givetvis är det ingen medveten konspiration på gång utan det hela handlar om mänskligt beteende och att det ena leder till det andra i den opportunistiska politikens värld som piskas på av vänstermedias små världsförbättrare till, i det här fallet då, miljöjournalister.
The revival of libertarian ideas in many countries of the world reflects a growing disdain for government, yes, a loss of faith in the capability of governments to solve major problems of modern societies.
– Ronald Meinardus, The Korea Times, November 7, 2003
—- —-
Basically, Libertarians are all about individualism and letting people get on with their lives with as little intereference as possible. I can dig it. My problem with Republicans is their rather selfish, intolerant, cavalier philosophy; the main drawback for Democrats is their general failure to grasp reality, an overzealous idealism, you could call it. The attraction of Libertarianism is it seems to be a more practical, intelligent alternative to these two extremes.
– D. Allan Kerr, Seacoast Online (New Hampshire), September 16, 2004
—- —-
The core divide in American politics now is not between liberals and conservatives, or between capitalists and socialists. It is between libertarians and communitarians.
Phelim McAleer och Ann McElhinney har gjort en film “Not Evil Just Wrong” som de ska försöka sprida till alla biografer över hela USA.
Varför inte Europa och Sverige oxå när de ändå håller på? Det skulle vara lätt att fara ut i kaskder av sarkasmer här varför det inte låter sig göras i politiska och ovetenskapliga konsensustider som dessa.
With respect to science, the assumption behind the [alarmist] consensus view is that science is the source of authority and that authority increases with the number of scientists [who agree.] But science is not primarily a source of authority. It is a particularly effective approach of inquiry and analysis. Skepticism is essential to science - consensus is foreign.
- Richard Lindzen
Efter att ha sett trailern så avhandlar den avigsidorna och baksidorna med det Al Gore och Grönokraterna egentligen vill omvandla vårt västerländska samhälle till och de obekväma sanningar det leder fram till.
Särskilt intressanta saker står att läsa om Phelim och Ann under länken FILMMAKERS på filmens hemsida. Det får mig att undra hur olika typer av NGO:er, i synnerhet Greenwar, f’låt Greenpeace, lyckats få politikernas odelade uppmärksamhet i miljö- och klimatdebatten.
Kan det vara så att de pratar en sorts språk som politikerna i grund och botten gillar?
Kan det vara så att politikerna i några slags återkommande pendlande tillstånd av verklighetsförankring och kortvariga tillstånd av klarsyn begriper att NGO:ernas metoder och samhällslösningar inte går att genomföra …politiskt, och att det vi istället utsätts för är The Light Version of The Environmental- and Climate War Propaganda.
[...] Enär såvid Meijers hustru Ingrid Hansdotter, oaktat flera henne givna förmaningar och varningar på intet sätt velat sig förbättra ifrån sitt oskickliga och ovärdiga och förargliga uppförande samt åsidosatt barnens uppfostran, försummat att sig i Guds hus infinna samt kringstrykande både sön-och vardagarna - hon till billigt straff och förbättring samt androm till varnagel skall sitta i stocken en söndag vid kyrkdörren - börandes såväl uppsyningsmannen, som var rättskaffens kristen hava ett vakande öga på henne, huruvida en sådan näpst förmår beveka henne till bättring och upprättelse. [...]
Ett något senkommet påpekande för alla politiskt intresserade och dito bloggare är ju att Leif G.W. Persson har greppat tömmarna och grenslat bloggsadeln.
Vi ser fram emot galopperande intressanta lästurer. Fördjupande läsäventyr i målvedvetet trav mot insikterna om det svenska samhällets mindre upplysta områden.
Här serveras en unik läs- och kunskapsupplevelse tillsammans med denne, manliga motsvarighet till Barbro Alvings signatur i Vecko-Journalen, Kärringen mot Strömmen (övriga liknelser med B. Alvings liv och journalistiska gärning lämnas därhän och får tillskrivas den enskilde läsarens uppfattning).
Human happiness, and certainly human fecundity (fortplantning), are not as important as a wild and healthy planet. I know social scientists who remind me that people are part of nature, but it isn’t true. Somewhere along the line – at about a billion years ago (!?) – we quit the contract and became a cancer. We have become a plague upon ourselves and upon the Earth. It is cosmically unlikely that the developed world will choose to end its orgy of fossil energy consumption, and the Third World its suicidal consumption of landscape. Until such time as Homo Sapiens should decide to rejoin nature, some of us can only hope for the right virus to come along.
It ain’t what you don’t know that gets you into trouble. It’s what you know for sure that just ain’t so.
—
- Mark Twain
¤¤¤ ¤¤¤ ¤¤¤
So, how low would anti-carbon dioxide crusaders consider pushing CO2 levels, if they were able? At 250 ppm, plants suffer and at 150 ppm most die, resulting in no oxygen and no life on the planet. Maybe that answer is the objective, or is it just the people who should go? [...]
Most of our leaders know very well the World is in little danger from climate change, at least not any caused by human activity. But they also realize, as does any thinking person, that there are indeed serious pollution problems that we must continue to address. In an effort to appear ‘green’, politicians are then pushed by party strategists to intentionally confuse the issue by referring to the benign gas carbon dioxide as “global warming pollution” (a favourite trick of Al Gore and Boxer) and speaking of ‘clean air’ and ‘climate control’ as if they were interchangeable. This is amplified by many in the media who, out of ignorance, laziness or opportunism simply repeat the mistake until it becomes part of the landscape. As a result, the emotional pressure to ‘do something about global warming’ mounts and billions of dollars are wasted trying to ‘stop climate change’ - a wholly impossible objective - while real issues are neglected.
Perhaps the greatest scientific deception of the IPCC is the abuse and misuse of computer climate models. They allow them to make their reports and deliberations appear credible. They allow them to bamboozle the public because computer models are a complete mystery to most people. Pierre Gallois explains, If you put tomfoolery into a computer, nothing comes out of it but tomfoolery. But this tomfoolery, having passed through a very expensive machine, is somehow ennobled and no one dares criticize it.
Det är en vidräkning med klimatalarmisterna som heter duga. Många skopor ovett och mycken sans och förstånd delas ut av denna kanadensiska professor emeritus i historisk klimatologi. Den passar alldeles utmärkt att läsa så här i regniga semestertider.
I Östgöta Correspondenten kan du också följa en artikelserie på samma tema. Den är initierad av Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori vid Linköpings Universitet med artikeln “Klimatdebatten - en röra”.
Demokratiska stater är ju inte några sociala gemenskaper, utan system för att härska. Demokrati betyder: En politisk elits herravälde i folkets namn, ibland för, ibland emot, men alltid över folket.
Via bloggen Mothugg och artikeln “Skräckens Liberalism” vill jag uppmärksamma det mycket insiktsfulla citatet av Wolfgang Sofsky i en intervju i Frankfurter Allgemeine Zeitung.
att knytas till ett knippe som symbol för Makten över folket i vårt land.
—–
Med tanke på senaste tidens avslöjanden om Alliansens sätt att samla styrkorna inför, och i synnerhet efteråt, en omröstning spinner Moderskeppet vidare på förslaget som lagts om Moderaternas eventuellt nya partisymbol; ett knippe morötter.
Moderskeppet tycker att den idén går att utveckla ett par steg till utan att man för den delen kan anklagas att ta i för mycket eller ens överdriva det minsta lilla.
Kropparna hos dagens människa innehåller så stora koncentrationer av artificiella, syntetiska och giftiga substanser att det är nödvändigt att göra denna omvärdering, säger EPA.
Dagens människokropp är bara till 35% organisk, säger EPA-chefen Ralph Johnson. Han påstår vidare att de kroppsliga förändringar som dagens människor utsätter sina kroppar för genom t.ex implantat av olika slag och processad mat gör att mänsklig vävnad inte längre bör komma i kontakt med amerikas översta jordlager.
Vilka tokerier som helst är tydligen gångbara i dessa miljö- och klimatkatastroftider. Alla försöker övertrumfa varandra om hur vi bäst skall ställa om hela den västerländska utvecklingen på grund av utsläpp av en växtlighetsfrämjande gas som plötsligt har blivit mänsklighetens största fiende.
Det var en speciell vecka, förra veckan. Det är nu 20 år sedan NASA-anställde astronomen (!) James E. Hansen stod inför kongressen och berättade, med benägen hjälp av fina diagram och obegripliga statistikkurvor, att det fanns ett starkt samband mellan CO2-utsläpp i atmosfären och rådande klimatförhållanden.
Just då, 1988, var det en värmebölja/torrperiod i USA. Skrämseltaktiken sjönk in i folklagren som en svetsloppa i smörbunken.
För två dar efter Hansen’s hearing går nyhetskanalen CNN ut med en enkätundersökning där 70% av de tillfrågade höll med påståendet om att Den Globala Uppvärmningen var orsak till den rådande torrperioden i USA. Som ni vet älskar media katastrofscenarier, verkliga som påhittade.
Cato Institute’s Patrik J. Michaels kritiserar nu därför Hansens tjugoåriga profetior i sin artikel, “Hansen Unhinged”.
Hansen’s testimony that year included a graph of annual temperatures, with a dramatic spike on the last point, the January-May temperatures. He knew, as does any scientist, that a sample of monthly data will vary much more than year-to-year temperatures, and that monthly data could give a false impression of extremely hot (or cold) conditions, compared to annual temperatures.
Michaels menar att ingen forskare eller vetenskapsman/kvinna kan nånsin påstå att enskilda väderfenomen kan härledas till Global Uppvärmning. Dessutom vet alla i “branchen” att det nu inte varit några förhöjningar i temperaturen de senaste tio åren (1998 - 2008), enligt de klimatdata det politiska FN-organet IPCC tillhandahåller.
Michaels anser även att Hansen profetiserade och skrämdes lite väl mycket med sina klimatmodeller eftersom inget av de scenarier han visade fram har slagit in. I synnerhet stämmer det för de senaste 10 åren och därför undrar Michaels varför vi skall tro på karl’n och hans profetior för resten av århundradet.
Allt blir bättre ju snabbare vi inser att Hansen, Gore och deras hantlangare endast är produkter av en politisk åskådning som tar avstamp i en politisk agenda med den främsta avsikten att manipulera sig till maktpositioner genom skrämseltaktik för att sen släppa lös sin verkliga politik över folk(et).
Lyckas de med att manipulera demokratin så till den milda grad att de når sina eftertraktade maktpositioner så är jag rädd att vi inte längre pratar med en folkvald västerländsk demokratisk regering utan snarare med en regim.
Lyckligtvis skräms inte alla till betingad lydnad på det sätt som avses. >>> [Länk], >>> [Länk]
It was terribly dangerous to let your thoughts wander when you were in any public place or within range of a telescreen. The smallest thing could give you away. A nervous tic, an unconscious look of anxiety, a habit of muttering to yourself—anything that carried with it the suggestion of abnormality, of having something to hide. In any case, to wear an improper expression on your face … was itself a punishable offense. There was even a word for it in Newspeak: facecrime…
Den brittiska filmen “Suspect Nation” är en dokumentär om världens mest kameraövervakade stad - London. Filmen berör även de saker som händer i (samhälls)övervakningens frontlinje. Frågor som ställs i filmen är bland annat varför det här görs.
Är det rimligt att rättssäkerheten sätts på spel eller rent av helt kastas över bord? Vi har gått från att övervaka misstänkta personer för ett speciellt brott till att börja massövervaka oskyldiga människor som inte har begått några brott…(ännu!?)
Det här är sjukt. Myndigheterna måste sluta leka politiker. Alla myndigheter som gör reklam och utövar opinionsbildning har alldeles för stora anslag via statsbudgeten.
Visst är det så att du tror att de pengar som utgör din skatt inte tillhör dig längre när de dragits av från din bruttolön? Javisst, de facto så är de inte dina pengar längre, de finns ju inte på ditt konto.
Visst tror du att du inte har med att göra hur dessa pengar används?
Paul MacRae har ett års research bakom sig i ämnet och han har kommit fram till rätt intressanta saker.
Based on more than a year of research for a book on climate change alarmism, I’ve discovered that almost everything the public has been told about global warming is misleading, exaggerated, or plain wrong.
Sveriges Radio sände här om sistens ett helt otroligt program i Vetenskapsradion. Forskare som är kritiska till klimathysterin som får komma till tals. Men hur är det man säger, en fluga gör ingen sommar. Men hur som helst, det är i alla fall ett slag i dammvallen, förhoppningsvis inte det sista.
En kommunists dilemma är att han alltid försvarar något som tidigare kommunister inte har lyckats med. Motsvarande trångmål för nazisten är att alltid förneka vad tidigare partifränder tvärtemot har lyckats med.
When watching men of power in action it must be always kept in mind that, whether they know it or not, their main purpose is the elimination or neutralization of the independent individual- the independent voter, consumer, worker, owner, thinker- and that every device they employ aims at turning men into a manipulable “animated instrument” which is Aristotle’s definition of a slave.
Nicke lilltroll framstår som ett intellektuellt geni i jämförelse med Naomi Kleine Ahnung. Det är det omedelbara intrycket jag har efter att ha gnuggat ögonen färdigt efter min läsning av artikeln.
Hon vill ha ett eget litet SA (SturmAbteilung) som är ute på gatorna smiskar in den rätta tron om tillståndet i världen.
…Det enda sättet att verkligen stoppa katastrofekonomerna är att ta deras marknad ifrån dem. Och deras marknad är katastrofer. Och hur gör man det? Genom att bli extremt allvarlig och extremt akut om växthuseffekten. Och genom att man bygger en kraftfull och militant social rörelse. Militant? På vilket sätt? Militant på samma sätt som vi var militanta före elfte september: på gatorna. Vi kan inte överlåta det här åt Bono och Bob Geldof.
Tanten hymlar alltså inte med att det är socialism (med pikanta inslag av lite nöff-nöff-politik) som är den rätta medicinen för vår lilla jords framtid. Det är f-n i mig så man baxnar.
Reaktionsdriven känslopolitik är accepterad vänstersocialismkommunism men motsvarande förnufts-, fakta- och logikdrivna politik är höger-nyliberal-fascism. Det är sorgligt att skåda.
Det är inte svårt att se vartåt lojaliteterna strävar och vad styrkorna grupperar sig kring inom vänsteretablissemanget när orden om Liberalismens traditionella definition på Frihet börjar uppmärksammas och göra sig allt mer påmind i folklagren.
Bästa medicinen är nog ändå att låta alla Miljömufflon av Kleins kaliber prata på för allt vad deras tyg håller så att vi folket, som beslutsfattarna är så TOTALT beroende av (!), får alla kort på bordet om deras avsikter och receptlösningar och därmed kan ta välinformerade beslut om vilka politiska popcorn som ska få göra minst skada i vår närmiljö.
Yttrandefriheten kan bara arbeta för välinformerade medborgare när tokstollar av den här typen lockar oss att plocka fram våra mest odemokratiska sidor för Det Goda Ändamålets Uppnående.
——————-
Har någon frågat sig vad som händer med alla självrättfärdigande sociala rörelser och dess vilsna (ofta arbetslösa) aktivister när deras samhällsutopi och rörelses Slutliga Ändamål är uppnått?
Nä, precis, det finns alltid nåt nytt att visa sig präktig och duktig och handlingskraftig gentemot. Tillhör man bara en tillräckligt inflytelserik NGO som gullar med Makten på rätt sätt så behöver inte Muhammed komma till berget.
Glöm nu inte bort att fira minnet av vår svenska byråkrat-kung Gustav Wasas maktövertagande denna dag 1523 (han kröntes först 1528), eller att vi fick en ny regeringsform 1809 eller 1974 års dito.
Som ni märker är det riktigt stolta och sexiga traditioner vi firar. Det är en överhetens Nationaldag, vilken anledning du än väljer av de ovan nämnda.
Jag tänker fira först den dag vi får inskrivet i konstitutionen nånting mer jordnära om medborgarnas rättigheter gentemot Staten.
Frågan är om Swerije är folkets eller Maktens, myndigheternas och dess byråkraters, land? Åt vilket håll strömmar lojaliterna? Är det från folket, upp till makten eller neråt från makten med efterlängtade gåvor som ständigt lyfter folket mot nya frihetliga höjder.
Glöm nu inte bort att fira ordentligt, alla MEDborgare.
Land, du välsignade, tag min sång!
Gjut din ande i orden!
Giv, att den ljuder fullkomnad en gång,
Sången om landet i Norden,
Sången om sjumila skogar och sjö,
Slätter, som skördar oss bära,
Midnattssol och midvintersnö,
Sverige till ära, Sverige!
Land, du välsignade, tag mitt verk!
Dig min strävan jag vige!
Signa min tanke och armen stärk,
främst bland de främsta jag stige,
att när min bana jag ändat har,
sjunkit till skuggorna neder,
stolt må man minnas, att svensk jag var,
Sverige till heder, Sverige!
DN berättar att Kultursverige och dess representanter med Orionteaterns konstnärlige ledare Stina Oscarson i spetsen skall kontra med en skuggutredning angående kulturens framtid och hur Swerije kan bli världsledande…på kultur?!
De tycker att de måste komma med en kontring angående nuvarande regeringens skuggbudget. De tycker att ingen bryr sig om kultur och de som utövar densamma.
Sverige skall bli Världsledande på kultur? Är det något självändamål i den branschen? I det här fallet kan man säga, Sikta mot stjärnorna men akta er för att krachlanda i granskogen. Skulle förmoda att vi redan är världsledande på åtminstone en punkt, kategorin statsavlönade kulturutövare.
I mina ögon är det ytterst tveksamt om verksamhet som behöver en aktiv politisk representant i maktens korridorer överhuvudtaget förtjänar att existera. Ord som kuvös och respirator kommer osökt till tankarna.
Jag har ett förslag till dem. Sätt er ner o fundera på hur ni skall kunna bli lönsamma så att folk och deras pengar strömmar till. Förr lär ni inte få politikernas respekt på samma sätt som till exempel Näringslivet. Jag säger inte att detta är den lösning jag föredrar men i den verklighet vi befinner oss i är det mitt råd till alla konstnärliga ledare.
Ta in Björn o Benny som rådgivare också. Fråga dom hur mycket bidrag de fått genom åren.
Det är ett krasst konstaterande, ja, men dock inte mindre giltigt för det. Det är en verklighet som gäller för all verksamhet i den här världen, åtminstone där socialism inte råder.
Ni måste bli tillräckligt intressanta ur ett ekonomiskt perspektiv för att bli nedsläppta i båten tillsammans med Staten och Kapitalet. Förr lär ni inte se någon “aktiv kulturpolitik” i den mening ni avser för att kunna åtnjuta den statliga beskyddarverksamheten.
Those who see their lives as spoiled and wasted crave equality and fraternity more than they do freedom. If they clamor for freedom, it is but freedom to establish equality and uniformity. The passion for equality is partly a passion for anonymity: to be one thread of the many which make up a tunic; one thread not distinguishable from the others. No one can then point us out, measure us against others and expose our inferiority.
The Swedes, who are ready to break off diplomatic relations with America because of what we do in Vietnam, did not let out a peep when Hitler was slaughtering Jews. They sent Hitler choice iron ore, and ball bearings, and serviced his troop trains to Norway.
“The monstrous evils of the twentieth century have shown us that the greediest money grubbers are gentle doves compared with money-hating wolves like Lenin, Stalin, and Hitler, who in less than three decades killed or maimed nearly a hundred million men, women, and children and brought untold suffering to a large portion of mankind.”
“There are many who find the burdens, the anxiety, and the isolation of an individual existence unbearable. It is particularly true when the opportunities for self-advancement are relatively meager, and one’s individual interests and prospects do not seem worth living for. Such persons sooner or later turn their backs on an individual existence and strive to acquire a sense of worth and a purpose by an identification with a holy cause, a leader, or a movement. The faith and pride they derive from such an identification serve them as substitutes for the unattainable self-confidence and self-respect.”
Det sjönk visst in till slut för Fru Clinton vad som rullat över hennes tunga. Många anser att Billarys kampanj kommer att sänka två karriärer på samma gång, hennes naturligtvis och hennes mans.
Glenn Beck tar bladet från munnen och förklarar varför USA/världen har så höga energipriser (läs oljepriser).
Glenn Becks resonemang går givetvis att överföra på i stort sett vilken västerländsk regering som helst som försvarar den Starka Överbeskyddande VälfärdsStaten och att det är demokrati den i första hand sysslar med.
Sen finns ju den här falangen att hålla reda på också, ni vet den där politiska åskådningen man måste surra fast ordentligt, likt en zeppelinare vid landningsstolpen, så den inte seglar iväg alldeles bort i tok.
Milda Makaroner, vad är det kvinnan insinuerar? Kan det här bara avfärdas som ett Slip of The Tongue från Billary?
Som svar på frågan om varför hon stannar kvar i kandidatvalet försvarar hon sig med att nämna mordet på Robert Kennedy i Los Angeles, Califoria 1968.
Insinuerar hon att Obama kan komma att bli mördad när det är dags för valet i California i mitten av Juni, precis som Robert Kennedy blev?
Ord som osökt kommer till minnes är Sista, Spiken och Kistan.
I en av många kommentarer till uttalandet på bloggen Stop The ACLU säger signaturen Nocomme1:
I think when you get as tired as our gal Hill must be at this point you get a little loose, a little Freudian. Also I’m guessing she knows the Dragon Lady (Madam Obama) will never let her get anywhere near her husband’s potential presidency so she doesn’t have to be as careful with her rhetoric as she would be if she thought she had a shot at VP. Therefore you get a slip like this. I wonder what else may slide out of her twisted psyche over the next few months. LOL
…och då vet ju dom flesta av oss vad det är för en bild av verkligheten som framträder, eller hur? Den bilden gör sig inte speciellt bra i media.
Då blir det liksom för lite av eländesbeskrivningarna och demoniseringarna av det förfärliga västerländska samhällets alla miljöförstörande avarter som nu även nått så långt att det påverkar klimatet så att det kommer att förgöra jorden.
Det är ju synnerligen påtagligt hur media sålt ut sin roll som objektiv källa till nyanserad information i den här frågan till att bli en advokat för onyanserad och ovetenskaplig lättköpt propaganda.
Och särskilt uppenbart är det i frågan om det fåniga och ovetenskapliga begreppet Den Människoorsakade Globala Uppvärmningens effekter på klimatet och miljön, allt för att vi medborgare skall kunna skuldbeläggas och därmed kunna styras i rätt (social[ist])demokratisk riktning av etablissemanget.
Den fjärde försvunna länken inom elektroniken, memristorer, har upptäckts och börjat tillverkas, säger professor Leon Chua till nyhetsbyrån AP.
Det var faktiskt också Leon Chua som teoretiserade om det här för snart 40 år sedan. Idag säger Leon att han inte trodde han skulle leva tillräckligt länge för att se det här hända.
Memristorer är den fjärde byggstenen inom elektronikens ledningsbyggande efter kapacitorer, resistorer och induktorer.
Memristorer kallas så för att de har förmågan att komma ihåg vilken slags strömstyrka som passerat tidigare genom sig efter att strömmen slagits av.
Detta är bra för att det öppnar nya vägar för hur vi t.ex. kan bygga nya typer av datorminnen. Givetvis kan de här memristorerna även göras mindre än dagens tranistorer och när saker och ting blir mindre i elektronikens värld har de en tendens att också bli bättre, allt enligt Moore’s lag.
Dock har den här upptäckten en brant klippa att klättra uppför till den allmänna acceptansens höjder inom elektronikindustrin. Många kommer att acceptera den här upptäckten först efter att de sett dessa tätpackade små enheter i en fungerande apparat av något slag.
Om och när det nu inträffar lär vi se allt mer av små elektronikprylar i vår vardag. Det är väl då det blir dags å sy in dom i våra kläder, månntro?
The truth about rural, small town people – particularly in the Midwest – is they really don’t care what people are doing in San Francisco. “If you want to live in California with all them crazy people, go ahead,” I’ve been told on more than one occasion. They do care, however, if the government is going to tell them what to do with their land, what to drive, what to eat, what doctor to go to, et cetera, and ‘progressive bordering on socialist’ candidates just don’t speak to their values.
My father once explained that he and his siblings are all Democrats, but his parents are Republicans. I asked my grandfather (a retired farmer and county worker) once what he thought of his kids’ political conclusions and he shrugged, “I’d never tell anybody what to believe.
Nåt säger mig att svenska PK-media borde visa oss nyhetskonsumenter mer av Den vanlige genomsnittsamerikanen, alltså de som bor ute på vischan, och inte så mycket dom i de stora städerna vid kusterna.
Då kommer nämligen ett annat amerika att visa sig för oss som förnumstiga vänstertyckare i Sverige anser enbart består av högervridna rednecks, outbildat white trash-folk och tokkonservativa Moral Majority-kristna fanatiker.
Men det är ju rätt besvärligt att åka omkring i detta stora land som vänsterjournalist med en tes att bevisa.
Lättare då att sitta på kaféer i vänsterradikala New York och få saker bekräftade om amerika av vältaliga och mediapoppiga New York-bor.
Det är dom som behöver demoner för att rättfärdiga sig själva som vi skall se upp med.
och därför kan du också med största sannolikhet anta att det har gått prestigefylld politik i det hela.
Vi kan dessutom med stor sannolikhet anta att förnuftet inte har någon roll i denna politiska miljö- och klimatteater.
The entire debate about global warming is a mirage. The concept of ‘global temperature’ is thermodynamically as well as mathematically an impossibility.
Han har tillsammans med David Essex, University of Western Ontario och Ross McKitrick, University of Guelph, analyserat det här ämnet.
It is impossible to talk about a single temperature for something as complicated as the climate of Earth
Bjarne Andresen påstår detta i egenskap av den kunskap han besitter som termodynamisk expert. Därför menar han att klimatet inte drivs av en enstaka temperatur.
the climate is not governed by a single temperature. Rather, differences of temperatures drive the processes and create the storms, sea currents, thunder.
Att hålla på och mäta och statistikföra lokala temperaturer och dra globala slutsatser om klimatet är lika begåvat som att försöka räkna ut det genomsnittliga telefonnumret i telefonkatalogen, säger Andresen.
Allt detta och de statistikmetoder som används visar åtminstone för Andresen att det inte är vetenskap det här ämnet handlar om, det är politik (tryfferad med en rejäl dos religiöst misch-masch, min anm.).
Med andra ord är det bäst att du skaffar dig en PSSR. Ja, alltså en Politisk SkitSnacksRadar och håller båda händerna på plånboken för det är endast via den de kan kontrollera ditt liv, käre medborgare.
)
—-
- Citatet ovan beskriver en aspekt av verkligheten som vi skulle känna den om inte vetenskapen och de fysikaliska lagarna politiserades av maktapologeter, självgoda särintressen och diverse andra politiska opportunister.
Citatet är från “Smokey”, kommentar nr:11 till inlägget “Polar Ice Check - It’s Still A Lot Of Ice Up There”, på bloggen Watts Up With That, och det träffar helt rätt när det gäller vänstermedias roll att manipulera genom att inte berätta sanningen och/eller att undanhålla viktiga delar av den.
Denna enkla kunskap om hur glaciäris och polaris beter sig hoppas miljö- och klimatalamisterna och deras politiker i västvärldens alla parlament att DU, medborgare, inte förstår någonting om. Du blir nämligen lättare att manipulera och påverka då.
Per Welander på bloggen Moderna Myter har intressanta funderingar kring detta i sin artikel “Spekulationer om politikernas dolda klimatagenda”. Givetvis är det ingen medveten konspiration på gång utan det hela handlar om mänskligt beteende och att det ena leder till det andra i den opportunistiska politikens värld som piskas på av vänstermedias små världsförbättrare till, i det här fallet då, miljöjournalister.